Kristofer Henriksson – Carbon Suspended – ArtScene Trondheim


Kristofer Henriksson – Carbon Suspended

Intervju, 29.04.2013

Kristofer Henriksson ble uteksaminert 26 (14)ved Kunstakademiet i Trondheim i 2010. Nå viser han utstillingen Carbon Suspended i Babel, og ArtScene Trondheim har bedt han fortelle om utgangspunktet for utstillingen:

Kan du redegjøre for hva du viser ved Babel Visningsrom for Kunst?

 Jag visar mitt senaste arbete Carbon Suspended. Arbetet består av stenkol som jag krossat och malt i en mortel till ett pulver av små korn och støv. Detta har jag sedan blåst ur min hand, som en sky, som fastnar på galleriets nymålade vägg.  Arbetet visar en serie av sammanlagt nitton skyer som är fördelade med jämna mellanrum över galleriet.

 – Der man med kulltegning vanligvis bruker kullet for å få frem gråtonenyanser og andre visuelle karakteristikker, virker det i ditt tilfelle som om det nettopp er overføringen av kullet, fra en form til en annen, som er det sentrale?

 Ja, träkol liksom grafit – båda bestående i huvudsak av karbon – är basmaterial för tecknandet, och används kanske främst på grund av deras egenskaper som svärta och mjukhet. I mitt arbete vill jag därutöver också anspela på kolets och karbonets större sammanhang; i mänsklig kultur och civilisation, i kemin som basen för livet, karbonets långa och ibland osannolika historia – på jorden liksom i universum i övrigt. Genom kombinationen av stenkolen som material och arbetets form och tillblivningsprocess vill jag beröra dessa områden.

-Tittlen Carbon Suspended antyder en oppløsning eller en opphøring av noe. All den stund kull er hyperkomprimert planteavfall, virker det umiddelbart riktig å kople verkene opp mot et alvor og en dødstematikk. Er det likevel mulig å snakke om et anstrøk av humor i tilnærmingen?

Det finns flera sätt att använda ordet suspend, i detta fall är det kanske närmast tillhands att förstå ordet i den fysiska bemärkelsen att hålla uppe, eller hänga upp. Men det finns en tvetydighet och den är en anledning till att jag tycker att titeln fungerar för arbetet. Jag ser själv inte mycket humor i arbetet eller i min attityd gentemot det. Det finns som du säger en allvarlig dödstematik, och som jag ser det så spänner arbetet mellan denna tematik och en samtidig närvarande livs-tematik.

– En regndråpe blir plassert i en hard 26 (19)ibenholdtterning, snurrebasser på et gulv illuderer planeter i rommet, en mengde bøtter fylles med vann for så å stå urørlig inntil tre hundre liter vann fordamper. Det later til at de store tema, kommentert over tid med enkle virkemidler er en rød tråd i din produksjon?

 Ja, jag är intresserad av paralleller, metaforer och analogier, vad något kan avslöja om något annat, det är väl så poesi fungerar. Det handlar kanske delvis om skala. Regndroppen och ebenholtskuben är båda små, men det beror helt på enligt vilken skala man mäter. Enkelt och komplext, litet och stort, långsamt och snabbt är såklart enormt relativt. Dessa skillnader hindrar inte att olika saker kan vara besläktade eller påminna om varandra. Något litet kan mycket väl säga något relevant om något stort, och tvärt om. Vår egen galax ser ut som ett stekt ägg. Detta handlar om hur vår existens är sammansatt och utvecklas, och det intresserar mig väldigt mycket.